lördag 28 augusti 2010

Kärlekens arkitekt av Emilio Calderón

Hade redan införskaffat denna bok när jag läste "H:s" recension av den och var således inte speciellt positiv inför att börja läsa den. Men skam den som ger sig, med öppna ögon tänkte jag minsann läsa denna bok. Vad tyckte jag då? Ja, jag vet inte riktigt, vissa delar var bra och vissa mindre bra.

Boken handlar om en arkitektstuderande spanjor (José Maria) som under spanska inbördeskriget befinner sig i Rom. Där bor han på akademien tillsammans med andra utflyttade spanjorer däribland den vackra Montse som José Maria givetvis blir kär i. Rom befinner sig i den fascistiska uppbyggnad av Il duce och man vet inte vem som är vän och vem som är fiende. Mitt i allt detta sägs det finnas en karta ritad av Gud som blir hett villebråd.

Jag vet inte vad författaren vill skriva för slags bok. Vissa sidor är väldigt intressanta ur ett historiskt och filosofiskt perspektiv och vissa delar liknar en spionroman som inte kommer i gång. Här samsas Vatikanstaten, en italiensk prins, nazister, kommunister, idealister, filosofer och arkitekter i en salig blandning.

Även om jag inte riktigt vet om den var bra eller inte har jag i alla fall bättre koll på Italien i slutet av 30-talet (även om jag är historielärare hade jag inte stor koll på detta!)

1 kommentar:

  1. Bra skrivet! Jag håller med om att de historiska bitarna är intressanta men det räckte inte för mig, jag kräver mer av en bok. Tyckte mest att det hela blev en lite rörig historia som, precis som du säger, aldrig riktigt kom igång. Inte särskilt spännande alltså, vilket man måste säga är ett stort problem med tanke på att det är tänkt att den ska vara en spänningsroman.

    SvaraRadera