Inte så mycket läsning i tält!

Fyra nätter i tält! En dröm för en del och en mardröm för andra. Bra läge att läsa min deckare tänkte jag och tog med mig "Dalziels död" till Danmark. Det blev dock inte så mycket läsning. Efter långa dagar på Legoland och i Skagen var jag inte på läshumör. Boken verkar dock lovande och med tanke på mina tankar om längre serier så räknas inte Reginald Hill till dem som skriver tråkigt. Han gör inte sina serier förutsägbara och karaktärerna förändras faktiskt (!). Har hundra sidor kvar som jag tänkte plöja i helgen.

Jaha, det var den...

Känner att jag har lite oflyt för närvarande när det gäller val av böcker. Där regnbågen slutar av Cecilia Ahern verkade vara en trevlig chicklit bok som är lätt att tycka om. Det var den inte... För det första så är hela boken skriven som mail eller i ett chatrum. Detta kan fungera och jag tyckte det var charmigt i "Sandor slash Ida" men här blir det bara tröttande. Att sedan veta hur boken kommer att sluta redan efter ett par sidor gör inte saken bättre. I och försig så vet man ofta vad som kommer att hända i den här typen av böcker men här är det för tydligt på något sätt. På baksidan så står det att Cecilia Ahern fajtas med Marian Keyes om tronen som Irlands största chicklitförfattare, det tycker inte jag.

När bör en serie avslutas?

Har precis läst ut Svart som synden av Stephen Booth, en deckare i serien om poliserna Ben Cooper och Diane Fry. Boken är den åttonde i serien och frågan är om den inte bör avslutas nu. Jag minns när jag läste den första boken i serien, svarta hunden, hur bra och engagerande den var. Hur personerna Cooper och Fry hade någon slags kemi som man inte visste var det skulle leda. I den åttonde boken finns det ingen kemi kvar och de står kvar och stampar på samma ställe som för ett antal böcker sedan. Detta gör att boken i sig inte heller den blir engagerande, fallet är inte speciellt intressant och samma saker tas upp, Bens pappa, Dianes syster och hennes motvilja mot landet. Så frågan är om det inte är dags för Booth att avsluta serien nu!

Passionen av Jeanette Winterson

Ibland så blir läsupplevelsen en annan än vad man hade tänkt sig. Jag började läsa Passionen utan egentligen veta vad för slags bok det skulle vara. Baksidetexten skvallrar om passion för kyckling och spel, det kan vara både dåligt och bra. Efter några sidor är jag helt fast, språket är så vackert och sagolikt och du dras med historien och ser den för vad den är, en berättelse, en saga.

Handlingen utspelar sig under Napoleonkrigen och fokuserar på den franske soldaten Henri och den venetianska croupiern Villanelle. Under det ryska fälttåget mot Moskva 1812 träffas de två och deras historier länkas samman.

Jag har köpt en till bok av Winterson "Fyrväktaren" och hoppas att den kommer att vara lika bra som denna. Först ska vi dock till mellersta England och besöka poliserna Cooper och Fry i Stephen Booths serie. En engelsk deckare kan aldrig bli fel när det regnar!

Sommarlov - för långt?

Jag vet att jag som lärare inte ska klaga. 8 veckors semester på sommaren, det måste ju vara underbart, eller? Efter lite mer än fyra veckor börjar jag bli lite rastlös. Det är jätteskönt att vara hemma, vara med barnen, jobba i trädgården, läsa sådant man vill läsa etc. Ändå är det något i mig som vill sätta händerna i något mer handfast, fast jag vet inte vad. Ibland får jag ett ryck att titta i någon didaktikbok eller fundera över något pedagogiskt arbetsmoment i höst, fast det känns så oändligt långt bort så det lämnas därhän ganska snabbt.

Baka är en annan sak man kan göra och jag ämnar nu de kommande veckorna bli en mästare på cupcakes. Varva läsning med cupcakes eller en cupcake till läsningen, hm det kanske inte är så dumt med ett långt lov i alla fall.

En riktig deckare!

Sommaren = deckare, brukar många hävda, och det är något speciellt med välskrivna deckare. Bladen vänder sig nästan av sig själv och du sugs in i intrigen på ett mystiskt sätt. Dock är det inte alltid deckaren håller måttet vilket gör det extra roligt att säga att "Lärarinnan i Vilette" av Ingrid Hedström är en bra deckare.

Handlingen utspelar sig i en fiktiv stad i Belgien där Martine Poirot är undersökningsdomare. (I början så känns det som om namnen på personer och städer är alldeles för många, men efter ett tag avtar det.) En vacker dag blir en kvinna påkörd och flera vittnen visar på att det var avsiktligt. Det blir upp till Martine om fallet ska lösas eller inte. Som i de allra flesta deckare ligger svaret många år tillbaka, i en hemlighet som tystats ner. Det gäller att hitta alla ledtrådar.

Hedström skriver bra och personerna känns riktiga med riktiga problem. Samtidigt som mysteriet ska lösas beskrivs samhället så som det såg ut 1994, med Sveriges intåg i EU utan att det stör själva huvudintrigen. Även Belgiens koloniala historia har en roll med i spelet. Det ska bli riktigt kul att läsa uppföljaren "Flickorna i Vilette".

Ers majestäts olycklige Kurt av Ebervall och Samuelsson

Ibland är det tur att det glöms av att avbeställa vissa saker (min man håller säkert inte med!). Just denna bok var en sådan som jag hade tänkt avbeställa när informationsbladet från pocketklubben kom, men som jag givetvis glömde av. Tur var väl det! Ers majestäts olycklige Kurt är en intressant och mycket trevligt skriven bok om en period i Sveriges historia som jag kan alldeles för lite om (eftersom jag är historialärare bör jag ju ha lite koll på det mesta).

Det handlar om en man vid namn Kurt Haijby som blir Gustav V älskare och sedan utnyttjar det tillfullo. Kurt är egentligen inte någon trevlig person men ju längre in i boken jag kommer desto mer tycker jag synd om honom. Trots alla sina vansinniga idéer och "utpressningar" mot kungahuset behandlas han inte rätt av den svenska staten med kungahuset i spetsen. Särskilt inte när han spärras in på sinnessjukhus eller skickas till Gestapos fängelser i Berlin. Flera gånger hör jag mig själv säga högt "Jasså, var det så det var!"

Sammanfattningsvis kan man säga att det är en intressant bok som får en att fundera på hur en man kan påverka storpolitiken utan att ha ambitionen att göra det.

Mellan sommarens längtan och vinterns köld av Leif GW Persson

Jag har aldrig läst något av GW Persson innan och blev positivt överraskad när jag började läsa "Mellan sommarens längtan och vinterns köld". Det är den första boken i en triologi där tvåan heter "En annan tid, ett annat liv" och den tredje boken "Faller fritt som i en dröm".

Boken handlar om polisintendenten Lars Martin Johansson som av en händelse blir indragen i ett på ytan sett, självmord. Efterforskningarna leder honom till rikets absoluta högsta nivå, både politiskt och säkerhetsmässigt. I utredningen figurerar många personer som alla, mer eller mindre har någon del i det som komma skall, nämligen mordet på statsministern.

GW Persson skriver rakt på sak och humorn är torr (vilket jag tycker är roligt!). Själva historien är mycket intressant och det får en att fundera om det kan ligga en gnutta sanning i det som skrivs. Den enda negativa biten är persongalleriet, jag lockas inte av dem och en del känns som väldiga stereotyper. Fast det kan jag ha överseende med när historien i sig är såpass bra, det är bara att bänka sig framför tvåan och trean.