Vad ska jag läsa på stranden?

Sol och värme, jag tror nästan att jag är på Mallorca redan nu. Detta fina väder kräver strandnärvaro och det leder oss osökt in på böcker att läsas på stranden. Det är nämligen inte alla sorts böcker som duger till strandläsning. Det kan inte vara en tung bok eller en bok där man verkligen vill läsa varje ord (detta på grund av att man blir avbruten var femte minut av skrikande barn!) På grund av dess otymplighet måste även sk "hardbacks" få stanna hemma.

I går stod jag då framför bokhyllan och skulle hitta den perfekta strandboken. Eftersom jag läser en 600 sidors Leif G W Persson i "hard back" fick den snällt stanna hemma. Jag stod och fingrade på en biografi om Desmond Tutu, men kom fram till att den hade för liten text. En bok om en man som varit nazist var inte heller det lockande för en solig dag på stranden. Valet föll till sist på Sophie Dahls bok "Leka med vuxna", tunn, pocket och lättsam. Dessa kriterier stämde väl in på boken, men redan femtio sidor in ångrade jag att jag ens hade tagit den med mig. Dock så tvingade jag mig igenom resten och tänkte stilla i mitt sinne att "det var den strandläsningen det, och inte ens en lyckad sådan!" I morgon blir det ett nytt letande efter en passande bok, eller får Leif följa med mig (fast det inte är en pocket!)

Mitt nya jag av Sophie Kinsella

Sophie Kinsella är känd för sina böcker inom chic lit genren och då framförallt böckerna om en shopaholic. Mitt nya jag är en lättsam trevlig bok att läsa i solstolen. Den handlar om Lexie som efter en olycka inte minns hennes senaste tre år. Hon vaknar upp 2007 men tror fortfarande att det är 2004. I hennes minne är hon fortfarande snedtandad, bor själv och har ett dåligt betalt jobb. Givetvis så är det 2007 motsatsen. Hon är gift med en miljonär, chef för ett företag och ser bra ut (eftersom hon inte äter kolhydrater!). Konflikter och förväxlingar uppstår. Hur kommer det gå när Lexie från 2004 ska leva Lexie 2007s liv? Som sagt, lättsamt skrivet men roande för stunden.

Idag ska barnen till sin mormor i tre nätter, vilket bäddar för mycket egen tid med bla böcker, ja också maken förstås!

Den första hustrun av Philippa Gregory

Tar man till kvällar och morgnar så hinner man läsa lite. Den första hustrun är den fjärde boken jag läser av ovan nämnda författare som behandlar Tudortiden i England. Denna bok handlar till skillnad från de andra om själva drottningen, Katarina av Aragonien, inte av någon som finns i den styrandes hov. Författaren har gjort grundliga efterforskningar men boken är givetvis fiktiv. Den tar sin början i Spanien och Ferdinand och Isabellas attack på Granada 1492. I Al hambra växer så Katarina upp med tanken att hon med Guds vilja en dag ska bli drottning av England.

Väl i England gifter hon sig som femtonåring med den lika gamla Arthur son till Henrik VII. Arthur dör snart och i resten av boken får vi följa Katarinas väg till makten genom att lura till sig en trolovning med prins Harry (Henrik VIII). Boken tar upp åren 1492 - 1513 och är en trevlig läsning för den som gillar romaner med en historisk touch. Gillar man denna bok rekomenderas Den andra systern Boyleyn (om tiden i HenrikVII hov), I drottningens närhet (om tiden i Marias hov) och Jungfruns älskare (om tiden i Elizabeths hov).

Nu är det dags för lite chic lit och Sophies Kinsellas "Mitt nya jag", perfekt strandläsning!

När hinner man läsa?

Ja, det är den stora frågan för tillfället. Fick en mycket trevlig solstol av mina elever som sommarpresent och den stor på altanen, redo för att bemannas av en läsande Sara. Jag hittar dock inte tiden, barnen ska utfodras, ärenden ska göras, huset ska skötas och uppå detta ska man vara social. (Tur att maken får semester imorgon) När ska jag hitta tiden till att läsa min bokhög som bara växer och växer?

Just nu befinner jag mig i 1500-talets England och möter en ung Katarina av Aragonien. Jag har väl aldrig haft någon större hobby (även om jag har försökt hitta en!) men finns det något som jag är någorlunda nörd i så är det Engelskt 1500- tal, med att dess dramatik. Samtidigt som jag läser "Den första hustrun" som ju är en skönlitterär bok med "rätt" historisk fakta har jag min "Kings and Queens of Britain" brevid mig för att kontrollera fakta och kolla upp släktträd.

I min hög ligger förutom skönlitterära böcker även didaktiska böcker i historia, religion och språk. Men de kommer jag nog garanterat inte att hinna läsa!

Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón

Det finns många böcker som är bra, men få som tar en med storm och är helt underbara. Sittandes i min läsfåtölj med en kopp te försvann världen utanför och jag förflyttades till Barcelona. Historien utspelar sig i början av 1900-talet och handlar om en pojke som heter Daniel Sampere. En kväll tar hans pappa med honom till De bortglömda böckernas bibliotek och där får Daniel tag i en bok "Vindens skugga" av Julián Carax. Daniel blir fascinerad och gör allt för att få reda på mer om denna mystiske författare. Runt om i Barcelona söker han efter honom och efter sig själv. I bakgrunden finns både inbördeskriget och andra världskriget och hur samhället såg ut då.

Det finns onda skurkar, vackra kvinnor med stränga fädrer, missanpassade, ja allt som bör finnas med en stor roman. En del kanske tycker att det finns lite väl många stereotyper med, men det gör mig inget för sagan i sig är så fantastisk. Med ett vackert språk beskriver han Barcelona så att jag nästan har bestämt mig för att nästa resmål måste bli, ja just det, Barcelona.

För övrigt så har jag numera vaknat ur min förkylningsdvala och är återigen på benen, fast att lägga plattor på altanen är jag nog fortfarande för sjuk för...

När man inte ens kan läsa...

Som vanligt då jag går på semester så får jag en förkylning men detta år en kraftigare sådan. Jag har legat i min säng och inte orkat ta mig upp. Huvudet har dunkat så jag inte ens har kunnat läsa. Jag som har börjat på en helt underbar bok som jag bara vill ligga och läsa. Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón är helt enkelt värd alla sina lovprisningar. Nu har jag i och för sig bara läst en tredjedel, men det bådar gott. I morgon är det midsommar, hoppas huvudvärken lättar...

Mañana, mañana

Ja, nu är det bara tre dagar kvar till semestern börjar och lugnet infinner sig. I och för sig ska den årliga kvalitetsredovisningen präntas ner i morgon och jag känner mig måttligt intresserad. Detta otyg påbörjas varje höst när vi pedagoger fulla av idéer sätter upp mål för läsåret. Sedan hamnar det längst bak i någon pärm eller i någon onåbar mapp på datorn för att i juni plockas fram och granskas. "Jaha satte vi upp detta som mål i höstas, det har jag glömt bort" , "Undrar hur vi ska utvärdera detta?". Efter några fina formuleringar skickas det upp till rektorn och efter en noga redigering hamnar det hos förvaltningen som i sin tur bara får läsa det väl utvalda. Varför bemödar vi oss överhuvud taget? Får nog i denna fråga sälla mig till Björklunds senaste utspel om att minska byråkratin i skolan genom att ta bort dessa redovisningar.

I väntan på denna redovisnings skrivande så har jag och maken tillbringat tre barnfria timmar på tapasresturangen Mañana i Gbg, underbart goda tapas i en inte så spanska miljö. Tänk om man kunde använda samma uttryck till det som ska skrivas imorgen, att ta det mañana.

Snart, snart, snart..

Äntligen så börjar sommarlovet närma sig. Två dagar kvar och äntligen är all betygsättning och rättning färdig. Jag säger till mig själv varje år att:"nästa år så ska jag inte ha några inlämningar sista veckan" och likväl så förtränger jag det varje år. Därför har nu den sista veckan roats med att läsa jämförelser mellan franska och ryska revolutionen samt jämförelser mellan olika science fiction filmer. Varför gör man så mot sig själv?

När det gäller Ryssland så har jag de fyra senaste tisdagarna följt Krig och fred på SVT, vilket gjort mig lite sugen på att läsa den. Fast annars är jag för stunden inne i en anglosaxisk period då jag fullkomligt slukar Philippa Gregorys böcker om England under 1500 - talet. England, kungahus och 1500 - tal kan inte bli fel i min värld.

Min far hade en dröm

Mitt bland alla sluttentor och betygssättande har jag hunnit läsa Barack Obamas biografi "Min far hade en dröm". Den handlar (givetvis) om Barack och hans uppväxt och är inte alls så tokig. Boken är uppdelad i tre delar där den första är en ganska så nostalgisk tillbakablick på Baracks tjugo första år, den andra hans första tid som arbetande organisatör i Chicago och den tredje delen där han upptäcker sitt förflutna i Kenya. Boken är lättläst och förutom några riktigt trista partier i andra delen väl värd att läsa. För det är ganska fascinerande att en man med Baracks bakgrund idag faktiskt sitter som USAs president.