torsdag 13 augusti 2009

Börja jobba = ingen läsning

Så var då semestern över och arbetet väntar var dag. Missförstå mig inte, jag tycker om mitt jobb men det blir så mycket mindre tid över till annat. Började förra veckan på en Rankin bok som jag inte orkar ta mig igenom, gick över till en bok om kalla kriget men det blev för mycket atombomber och har nu fastnat i PD James Patienten. Detta att jag inte orkar fokusera på en bok är likt mig vid varje terminsstart. Man måste hålla ordning på så många saker och planera alla sina ämnen att hjärnan inte vill läsa en hel bok. Då är det tur att det finns noveller och tidningar vilket är det jag mäktar med just nu.

måndag 10 augusti 2009

Madonna - what a show!

Efter att ha läst de första recensionerna vet jag inte riktigt vad jag ska förvänta mig. Det är söndag och klockan är 18.00 och vi har precis blivit insläppta på planen. Om ca fyra timmar ska Madonna stå på stenen bara ett tiotal meter från där jag står just nu. En märklig känsla. Efter två timmars hällregn (jag och maken hade givetvis inga regnkläder!) klarnar det upp och Madonna kommer ut till tonerna av Candy shop. I all trängsel bannar jag mig för att inte vara 1.80 (som tjejen framför mig) men jag får ändå en hygglig bild av Madonna på scenen. Showen är makalös och till och med det omtalade rumänska numret fungerade. Det var trots allt de sista låtarna som fick publiken att gunga, Like a Prayer, 4 minutes, Ray of light och Give it to me. Det är en kväll som jag sent kommer att glömma!

onsdag 5 augusti 2009

Snart är semestern slut!

Jaha, det var den här semestern det... Den 18 juni kändes det som en evighet tills jag skulle börja arbeta igen, men det är konstigt vad snabbt det går. Måste mentalt börja förbereda mig för jobbet på tisdag. Den svåraste frågan är då: lärarkalender eller vanlig kalender. Hm ett svårt och viktigt val (inte alls ironisk :) ). Nu förtiden så använder man ju datorn till allting men lärarkalendrarna de håller sig kvar. Nästan alla mina kollegor har en grön lärarkalender eller någon annan från något annat förlag och använder inte sig av datorn. Eller också så använder man både och. Är vi lärare mindre benägna att övergå till digitala medier när det gäller kalendrar? Hur som helst så blir veckans uppdrag att hitta en kalender för nästa läsår!

tisdag 4 augusti 2009

En liten hattaffär på hörnet av Marita Conlon-Mckenna


Ibland är det skönt att bara hänga med i en berättelse utan att tänka för mycket. Jag visste inte riktigt vad En liten hattaffär på hörnet skulle visa sig vara för bok, mer än att jag tilltalades av omslaget. Det visade sig vara en lättsam kärleksroman som kretsar kring Ellie Mathews som ärver en hattaffär. Eftersom hon är utbildad i textil och mode beslutar hon sig för att ta över affären. Det visar sig inte vara det lättaste eftersom ett stort företag vill bygga en galleria på samma gata. Kommer den gamla hattaffären att överleva? Ganska förutsägbart, javisst, men vad som tilltalar mig är charmen i berättelsen och det behov som en del tydligen har efter hattar. (Fullkomligt oförklarligt för mig som aldrig ägt en hatt någonsin.)


Tillbaka in i deckarens värld blir det eftersom jag fick en pocket när jag fyllde år, Ian Rankin, here I come...

lördag 1 augusti 2009

Dalziels död - en riktig deckare!

Reginald Hill brukar inte göra mig besviken och gör det inte denna gången heller. Dalziels död är den tjugonde boken om poliserna Dalziel och Pascoe men till skillnad från många andra serier i deckargenren utvecklas karaktärerna något. Denna bok börjar med att Dalziel och Pascoe blir vittne till ett bombdåd och Dalziel blir svårt skadad och hamnar i koma. Vilka är det som har utfört bombdådet och varför blir Peters uppdrag och han har både mot- och medgångar.

Vad som är bra med denna deckare är att den skildrar samhället som det är. Här är det terrorister som står i fokus. Vad är det som gör att en människa kan vara beredd att ta sitt eget liv och andras för sin saks skull? Dett känns ju väldigt aktuellt i dag (med tanke på Mallorca) och gör att boken blir något mer än en deckare. Visst kan man som trogen Hill läsare sakna de rappa dialogerna poliserna emellan men Pascoe klarar sig alldeles utmärkt på egen hand.