Eftersom jag har tentavecka får jag passa på att läsa sådant som inte har med kursen att göra. Fick tag i tre böcker på biblioteket som jag har velat läsa ett tag. "Berättelsen om herr Roos" av Nesser, "Till dess din vrede upphör" av Åsa Larsson och "Låt den rätte komma in" av John Ajvide Lindqvist.
Började veckan med Larssons bok och blev väldigt besviken. Boken börjar med att man får följa två ungdomar som ska ut och dyka i en vak. Väl nere i vattnet lägger någon på en dörr över vaken och de dör där nere. Det är den döda flickan som berättar och så långt är allt bra och ganska spännande. Morden uppklaras dock ganska snabbt av Rebecka Martinsson och polisen Anna-Maria men det är själva intrigen som jag inte tycker håller. Varför mödas dem? Att det är den döda flickan som då och då berättar är ett bra grepp även om det börjar poppa upp ganska många sådana böcker nu (ex, Kallentoft). Jag har gillat Åsa Larssons böcker innan men inser att ingen av efterföljarna kommer upp i samma klass som "Solstorm".
Tog sedan tag i Nessers bok, "Berättelsen om herr Roos". Jag har slukat de två första i Barbarottiserien, "Människa utan hund" och "En helt annan historia" som har varit helt fantastiska, både språkligt och innehållsmässigt. Återigen blev jag besviken, den var inte alls så som jag förväntade mig. Nesser skriver underbart och det är en fröjd att läsa men det är verkligen en berättelse om herr Roos och inte Barbarotti. Det tar 243 sidor innan boken blir en kriminalroman och Barbarotti kommer in på scenen. Innan berättas historien om Valdemar Roos och hur han har blivit som han är. Han vinner på stryktipset och för pengarna köper han ett gammalt torp lånt från allt annat. Här träffar han Anna, en föredetta missbrukare som har rymt från ett behandlingshem. Boken är mer en berättelse om människor än en deckare.
Från deckargenren till skräck och vampyrer. Har velat läsa denna ett bra tag och nästan bara hört gott om den. Själv är jag lite kluven, vet inte riktigt vad jag tycker. Jag har alltid varit fascinerad av vampyrer och när jag var yngre hade jag "En vampyrs bekännelser" och "Dracula" på väggen. Älskar Stephanie Mayers vampyrserie med böcker som "Twilight och "Breaking dawn". Boken utspelar sig i förorten Blackeberg där den mobbade pojken Oskar blir kompis med vampyren Eli. En pojke mördas och snart förstår Oskar att det är Eli som är orsaken. Själva huvudhandlingen är det egentligen inget fel på utan det är bihandlingarna som jag inte gillar. En handlar om ett gäng halvalkoliserade män och en annan om en grannpojke som "boffar" lim. Nja, jättebra var den inte, men se filmen får jag nog i alla fall göra.
Efter denna trevliga vecka är det åter dags att ge sig i kast med diktanalys av Marwell och Baudelaire, men snart är det väl tenta vecka igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar